GLASTEKNIKER

GRAALTEKNIKEN togs fram i juli 1916 av främst Orreforsglasblåsarmästaren Knut Bergqvist. Graal nr 1 finns på Orrefors glasbruks museum och är signerad ”Graal Orrefors KB HW N:o 1”. Bruksdisponenten Albert Ahlin uppmuntrade Knut Berqvist att utveckla tekniken med mångfärgade och etsade överfångsglas. Resultatet, den typ av mellanskiktsdekor som Ahlin i november 1916 döpte till Graalglas, inspirerad av Gustaf Frödings dikt Sagan om gral. Det speciella med den tunnväggiga Orreforsgraalen är att göra relativt små ämnen där tunna färgade glasskikt krängs över varandra i en speciell metod som KB tog fram. Från 1930-talet och framåt började man göra tjockväggiga graalar. Ämnet bearbetades med gravyr, slipning och blästring och på senare år målas även ämnet med värmetålig färg. Man kan också lägga på värmetåliga dekaler. Ariel, slipgraal, ravenna, kraka etc är vidareutvecklingar av Knut Bergqvists graalmetod. Gustaf Fröding hämtade sitt gralbegrepp från legenderna om den Heliga Graal. På Orrefors hämtade man hösten 1916 namnet graalglas från dessa legendereftersom man tyckte att mönstret i glaset ligger inutii glasmassan på ett samma sätt som Kristi blod skulle ha blivit inneslutet i den Heliga Graalskålen.

Knut Bergqvist formgav själv ett hundratal av de första graalglasen – många av dem är onumrerade – samt formgav även ett stort antal. Konstnären Simon Gate och även Edward Hald började så rita mönster till graalglas med Knut Bergqvists nya teknik. I boken ”Kärlek till glas” har Knut Bergqvist och Agnes Hellner, dåvarande delägaren i Orrefors, berättat om Graalglasets ”födelse”. Agnes Hellners stora glassamling, som innehåller flera av de tidiga graalarna, har donerats till Stockholms universitet och finns i Spökslottet på Drottninggatan 116 i Stockholm.

GRAAL kommer från latinets gradalis, som betyder skål, pokal. Tekniken är en vidareutveckling av överfångsglas, som innebär att ett så kallat ämne (en liten glaspost) dras över med ett eller flera skikt av färgat glas. Efter avkylningen etsas, graveras, slipas eller blästras olika mönster. Sedan lämnar man tillbaka ämnet till hyttan för att åter värmas in, påläggning av klarglas och uppblåsning, för att få den slutliga formen. Motivet förändrar sin ursprungliga storlek och form och verkar liksom sväva inuti glaset.

ARIEL är ett konstglas som utvecklats ur graaltekniken. I arieltekniken bearbetas ett glasämne bestående av flera lager olika färgskikt i överfång på ytan. Mönstret ligger som fördjupningar i färgskikten. Sedan blir glaset uppvärmt igen samt dras över med ett lager klarglas. Då stängs det in luftblåsor i fördjupningarna – luftanden Ariel. Glaset blåses upp och ges sin slutliga form. Det första arielglaset gjordes på nyåret 1937.

KRAKA är en teknik som iinnebär att ett nät dras över en post (glasämne) med överfångsglas och sandblästras. Därefter dras ett lager med klarglas över och små luftbubblor insluts i spåren efter nätet. Krakatekniken presenterades 1944 av glaskonstnären Sven Palmqvist på Orrefors glasbruk som en utveckling av graalglaset. Namnet Kraka kommer från vikingasagan om Ragnar Lodbrok, då hon kom insvept i ett fisknät när hon inte fick vara varken påklädd eller naken.

FUGA är en serie bruksföremål i glas formgivna av Sven Palmqvist för Orrefors glasbruk som visades första gången 1954. Fugaserien innehåller tre grundformer, alla i olika storlekar. I serien ingick skålar, assietter, askfat och cigarettbägare. De producerades i färgerna klarglas, rött, blått och rökgrått. Namnet har de fått efter den teknik som skålarna producerades i, där massan centrifugeras i sina formar (fuga betyder ”flykt” på latin). Det stora genombrottet fick fugatekniken under H55-utställningen och två år senare fick Fugaserien det prestigefyllda priset Grand Prix vid triennalen i Milano.

RAVENNA är ett rutmönstrat konstglas som påminner om färggranna fönster. Tekniken bygger på att ett mönster slipas på en färgad glasplatta. I mönstret läggs glaskross eller glaspulver, sedan blåses ett skikt klarglas ovanpå. Metoden utarbetades 1948 av Sven Palmqvist när han besökt Ravenna i Italien.

Foto: Orrefors Arkiv